Kattsnuva

Att skaffa katt är ju att få en ny familjemedlem. Och precis som med alla andra medlemmar i familjen önskar man katten ett friskt och lyckligt liv. När man får barn och blir förälder finns det en del vaccinationer man måste se till att barnet får, för att barnet ska skyddas mot en del allvarliga sjukdomar. Man kan naturligtvis aldrig skydda ett barn, eller sig själv, mot alla sjukdomar men man kan åtminstone se till att man slipper de svåra sjukdomar som det finns vaccin mot. Och så gör man också om den nya familjemedlemmen är katt.

När det gäller katter finns det framför allt två sjukdomar som man vaccinerar mot; kattpest och kattsnuva.

kattsnuva

Kattpest är en sjukdom som orsakas av parvovirus och som är en mycket allvarlig sjukdom. Kattpest hart ofta dödlig utgång och det känns naturligtvis viktigt att vaccinera sin katt mot en så allvarlig sjukdom.

Kattsnuva är inte riktigt lika allvarligt som kattpest, och namnet kattsnuva kanske kan ge intrycket av en rätt lindrig sjukdom som man inte behöver vaccinera mot. Men kattsnuva är inte riktigt samma sak som en förkylning hos oss människor. Sjukdomen kallas ibland också för kattinfluensa, och det namnet kanske ger en klarare bild av vad det handlar om. Precis som vid många andra sjukdomar klarar en för övrigt frisk katt en kattsnuva ganska bra. Men för en kattunge, eller en vuxen katt med dåligt immunförsvar, kan kattsnuva i värsta fall få dödlig utgång. Kattsnuva är egentligen inte en enskild sjukdom utan ett samlingsnamn på infektioner i luftvägarna som kan orsakas av virus eller bakterier. De vanligaste formerna orsakas av virus och det är mot dessa virus man kan vaccinera sin katt.

I stora drag kan man beskriva kattsnuva som en svår förkylning. Det är i alla fall ungefär så symptomen ser ut. Kattsnuva är en virussjukdom och sjukdomsförloppet beror lite på vilken typ av virus som katten smittats med. Rinnande ögon och nos och svullna slemhinnor brukar vara det första tecknet på att katten drabbats av en infektion. Katten kan också få ögoninflammation och sår på hornhinnan, och kisar då med ögonen och går undan.

Kattsnuva orsakas alltså huvudsakligen av två olika virus, herpesvirus och calicivirus. Sjukdom som orsakas av calicivirus är den vanligaste formen, främst på grund av att detta virus är härdigare och kan överleva upp till en vecka i miljön, medan herpesvirus är kortlivat och oftast inte överlever mer än ett dygn. Det betyder att det krävs närkontakt mellan katter för att herpesviruset ska få fäste. Visserligen smittas de flesta genom närkontakt även när det gäller calicivirus, men eftersom viruset finns levande i miljön under mycket längre tid är smittrisken betydligt större under lång tid. Det är alltså betydligt större risk att smitta med calicivirus, och som tur är ger detta virus ofta en lindrigare sjukdom än herpesvirus.

Kattsnuva orsakad av calicivirus

De vanligaste symptomen vid denna form av kattsnuva är som ovan nämnts feber och lindrig snuva. Katten kan också få sår i munnen, sår som oftast sitter på tungan och gör att katten dreglar mer än vanligt.

Kattsnuva av calicivirus som drabbar kattungar ger feber och hälta. Kattungen blir halt på ett, eller flera ben, och hältan kan variera och flytta sig mellan olika ben. Vanligtvis går hältan över efter ett par dygn.

Katter som har smittats av calicivirus blir bärare av viruset och kan sprida smitta. I vissa fall kan katten bli kronisk bärare, men i de flesta fall slutar den utsöndra virus efter en tid. Calicivirus utsöndras i stort sett hela tiden, genom kattens saliv, tills det försvinner ur kroppen, till skillnad mot herpesvirus som ligger latent, vilande.

Kattsnuva av herpesvirus

Herpesvirus kan ge flera olika sjukdomar och symptom. Den vanligaste kattsnuvan av herpesvirus är en allvarlig form av infektion i de övre luftvägarna hos kattungar. Kattungen får oftast feber, blir slö och vill inte äta. Den får kraftig snuva och  nyser, och ofta förekommer också ögoninflammation som kan ge sår på hornhinnan. Kattungen blir ofta mycket kraftigt allmänpåverkade och i allvarligare fall kan den få svårt att andas. För små kattungar som drabbas av denna kattsnuva kan sjukdomen vara dödlig. Även för vuxna katter med nedsatt immunförsvar kan sjukdomen få dödlig utgång. Vuxna katter som är friska för övrigt brukar klara en kattsnuva ganska bra, men kan få bestående men av den kraftiga akuta infektionen. Det är, till exempel, inte ovanligt med kroniska inflammationer i näshåla, bihålor eller ögon hos katter som har haft akut kattsnuva orsakad av herpes.

Katter som har varit infekterade av herpesvirus blir oftast bärare av viruset för resten av livet. Det betyder dock inte att de för all framtid kommer att gå omkring som små smitthärdar. Till skillnad mot caliciviruset ligger herpesviruset mestadels vilande ( latent) i kattens kropp. Virus kan dock utsöndras då och då, exempelvis vid stress.  Det är vanligt att virus utsöndras vid parning, transport och förlossning, och därför finns risken att kattungar smittas vid födseln. De kan också få smittan redan i fosterstadiet, vilket kan leda till missfall eller så svaga kattungar att de dör strax efter födseln.

Det finns alltså goda anledningar att vaccinera sina katter mot kattsnuva eftersom sjukdomen inte alltid är så harmlös som namnet kan ge sken av. Därför finns också allmänna rekommendationer om att alla kattungar ska vaccineras mot kattsnuva. Man brukar börja med att ge ett grundskydd vid 8-9 veckors ålder och fylla på med en vaccination efter tre veckor. Då har kattungen ett grundskydd mot kattsnuva, som sedan underhålls med regelbundna vaccinationer. Hur ofta man behöver vaccinera sin katt beror lite på hur katten lever. Katter som löper större risk att smittas behöver vaccineras om varje år, medan katter som lever med lågt smittryck bara behöver nytt vaccin vartannat eller vart tredje år.  Frekvensen kan också vara beroende av vilken sorts vaccin just din veterinär använder sig av. Vissa tillverkare rekommenderar vaccinering varje år, medan andra medel skyddar under längre tid. Information om fler vanliga kattsjukdomar finner du här.